Ärvda egenskaper

När vi talar om arv så menar vi de gener som vi fötts med, de gener som gynnats genom evolutionen, de gener som vi ärvt av våra föräldrar. Arvet gör att vi föds med artspecifika men ändå individuella grundegenskaper. Vi ser alla ut som människor men Lisa och Karin ser inte likadana ut.

Det faktum att vi föds med vissa grundegenskaper betyder inte att våra beteenden är förutbestämda eller genetiskt programmerade. Förutom vårt genetiska arv så påverkas våra egenskaper (både fysiska och psykiska) av den miljö som vi lever i.

Den påverkan som miljön har på oss kan vara biologisk eller social. Med biologisk miljö menar vi de saker i vår miljö som rent fysiskt påverkar vår kropp och vårt psyke exempelvis alkoholintag, virusinfektioner, mat vi stoppar i oss eller solljuset som träffar vår hud. Med social miljö menar vi istället den miljö som skapas av sociala varelser runt om oss. Vi växer ju alla upp i olika kulturer med olika normer och sociala mönster. Den sociala miljöpåverkan kan exempelvis komma ifrån din utbildning, din uppfostran, din granne eller dina upplevelser då du tittat på tv.

En genetisk ram

Det är alltså inte så enkelt att vi får ett antal gener av våra föräldra

Arv och miljö

Arv och miljö är huvudfaktorerna när detta gäller för att bestämma ett människas attribut. Arvet existerar det biologiskt medfödda medan miljön existerar påverkan från omgivningen. Hur dessa existerar fördelade inom betydelse existerar omtvistat samt för något så komplext som människan är detta egentligt omöjligt att precist säga hur stor roll vardera faktorer spelar.

Arv samt miljö sammanfattning:

Arv och miljö används till att skilja på hur individen formas av arvsanlag respektive miljöpåverkan samt hur stor sektion dessa plats för sig ligger mot grund till hur oss blir vilket personer. Medan arvet bestäms av medfödda gener samt utgör biologiska faktorer existerar miljön bestående av sådant som omgivningen i uppväxten.

Behaviorismen betonar betydelsen av miljö medan andra psykologiska inriktningar har enstaka mer dubbelsidig syn. Inom biologisk psykologi anses människans utveckling inom hög grad beroende från arv, dock miljöfaktorer tillerkänns en nödvändig roll. Den gren från psykologin såsom ibland kallas humanistisk psykologi tillmäter både arv samt miljö massiv vikt. i enlighet med detta perspektiv utgör dem inre faktorerna grundläggande aspekter av enstaka individs beteende som sedan utvecklas inom en positiv eller negativ riktning beroende på milj

Bild: castleguard / Pixabay License

I exemplet med kaninerna är det ett anlag som styr kaninernas pälsfärg. I verkligheten är det mer komplicerat än så. Flera anlag kan ibland styra en egenskap. Så är det i fallet med ögonfärg. Ett anlag kan också styra flera olika egenskaper. Ibland är det miljön omkring oss som aktiverar vissa anlag. Det finns anlag som hindrar andra anlag att fungera. I dagsläget förstår forskarna inte alla mekanismer bakom gener och anlag.

Det finns också något som kallas intermediära anlag. Då är inget av anlagen dominanta utan båda anlagen bidrar till fenotypen (hur vi ser ut).

Den genetiska skillnaden mellan två slumpvis valda människor är 0,1 %. Att det är så lika beror på att människoarten inte är särskilt gammal.

Bild: Flickr: People /  Creative CommonsAttribution Generic

Det kan vara större genetisk skillnad mellan två människor från samma folkgrupp än två människor från olika kontinenter. Med undantag från hudfärg och några få andra yttre egenskaper kan vi inte säga något säkert om en individ med ledning, av vad vi vet om hennes härkomst, utifrån ett gentest. Det innebär att det inte finns något stöd i genetiken för att dela