Depression regler försäkringskassan
Så sjukskriver du dig – allt du behöver veta
Får man sjukanmäla sig för ångest?
Uppdaterad | Publicerad
När du blir sjuk betalar arbetsgivaren ut sjuklön.
Men hur länge kan du stanna hemma, och är det okej att sjukanmäla sig för psykisk ohälsa?
Här är allt du behöver veta om sjukskrivning.
När febern stiger, näsan rinner eller ångesten trycker på bröstet behöver du veta vad som gäller för att kunna stanna kvar i sängen. Här har vi svarat på några av de vanligaste frågorna om sjukskrivning.
Hur sjukanmäler jag mig?
Så fort du märker att du är för sjuk för att jobba är det dags att kontakta din arbetsgivare.
Är du arbetslös, föräldraledig eller inte har någon arbetsgivare kontaktar du i stället Försäkringskassan.
Vad är ett karensavdrag?
Karensavdraget är den summa som man förlorar på att vara sjuk. Avdraget är alltid 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.
Den 1 januari ersatte karensavdraget det som tidigare kallades karensdag. Syftet var att avdraget skulle bli mer rättvist och förutsägbart – nu spelar det inte längre spelar någon roll när på dagen man sjukanmäler sig eller hur många timmar man skulle ha jobbat.
Hur mycket pengar får j Depressiv episod
Depressiv episod (F32) betecknar ett första insjuknande i depression. Om diagnosen förekommit tidigare, ska diagnosen recidiverande depression (F33) användas. Diagnosen depressiv episod omfattar en rad olika tillstånd, med delvis skilda symtom, prognos och svar på behandling. Symtombilden omfattar både somatiska och psykiska symtom. Identifierbar utlösande orsak utesluter inte att det kan handla om en egentlig depression som kräver behandling.
Symtomen vid lindrig och medelsvår depressiv episod kan behandlas psykologiskt eller psykoterapeutiskt behandling med kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi (IPT) eller psykodynamisk korttidsterapi. Andra insatser är beteendeaktivering och stöd till fysisk aktivitet, enbart eller som tillägg. Svårare depressioner behandlas med antidepressiva läkemedel. Full effekt av evidensbaserad psykologisk behandling kan ske redan inom fyra veckor men mest sannolikt efter minst åtta veckor beroende på svårighetsgrad. Vid livshotande eller svårbehandlad depression är elbehandling (ECT), kombinationsbehandling med olika preparat samt psykologisk behandling ett alternativ. Samsjuklighet komplicerar behandlingen och kan förs

Recidiverande depression
Det finns en räckvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga samt förmåga för att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Stora individuella skillnader förekommer nära samtliga svårhetsgrader av recidiverande depression. detta är angeläget att behandla recidiverande nedstämdhet aktivt. Kontinuerlig skattning alternativt självskattning från depressionens svårighetsgrad är nödvändig för för att utvärdera resultatet av den pågående behandlingen. Risken till återfall ökar med antalet tidigare depressioner. Risken till återfall existerar också större vid kvarstående symtom efter tidigare episoder.
Utan samsjuklighet samt kognitiva restsymtom är förväntad tid på grund av helt återvunnen funktionsförmåga den samma likt vid depressiv episod, d.v.s. upp mot 6 månader. Vid komplicerande samsjuklighet, kvarstående kognitiv nedsättning, eller efter flera tidigare depressioner, kunna tiden bli längre (se även Nationella riktlinjer på grund av vård nära depression samt ångestsyndrom, ).
Samsjuklighet med ytterligare psykisk samt somatisk sjukdom ( ångest-syndrom, missbruk, neuropsykiatrisk pr
Depressiv episod
Depressiv episod (F32) betecknar ett första insjuknande i depression. Om diagnosen förekommit tidigare, ska diagnosen recidiverande depression (F33) användas. Diagnosen depressiv episod omfattar en rad olika tillstånd, med delvis skilda symtom, prognos och svar på behandling. Symtombilden omfattar både somatiska och psykiska symtom. Identifierbar utlösande orsak utesluter inte att det kan handla om en egentlig depression som kräver behandling.
Symtomen vid lindrig och medelsvår depressiv episod kan behandlas psykologiskt eller psykoterapeutiskt behandling med kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi (IPT) eller psykodynamisk korttidsterapi. Andra insatser är beteendeaktivering och stöd till fysisk aktivitet, enbart eller som tillägg. Svårare depressioner behandlas med antidepressiva läkemedel. Full effekt av evidensbaserad psykologisk behandling kan ske redan inom fyra veckor men mest sannolikt efter minst åtta veckor beroende på svårighetsgrad. Vid livshotande eller svårbehandlad depression är elbehandling (ECT), kombinationsbehandling med olika preparat samt psykologisk behandling ett alternativ. Samsjuklighet komplicerar behandlingen och kan förs
Recidiverande depression
Det finns en räckvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga samt förmåga för att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Stora individuella skillnader förekommer nära samtliga svårhetsgrader av recidiverande depression. detta är angeläget att behandla recidiverande nedstämdhet aktivt. Kontinuerlig skattning alternativt självskattning från depressionens svårighetsgrad är nödvändig för för att utvärdera resultatet av den pågående behandlingen. Risken till återfall ökar med antalet tidigare depressioner. Risken till återfall existerar också större vid kvarstående symtom efter tidigare episoder.
Utan samsjuklighet samt kognitiva restsymtom är förväntad tid på grund av helt återvunnen funktionsförmåga den samma likt vid depressiv episod, d.v.s. upp mot 6 månader. Vid komplicerande samsjuklighet, kvarstående kognitiv nedsättning, eller efter flera tidigare depressioner, kunna tiden bli längre (se även Nationella riktlinjer på grund av vård nära depression samt ångestsyndrom, ).
Samsjuklighet med ytterligare psykisk samt somatisk sjukdom ( ångest-syndrom, missbruk, neuropsykiatrisk pr