Vad betyder arbetsoförmåga
Arbetsf&#;rm&#;ga ur r&#;ttsligt samt medicinskt perspektiv
Forskningsprojekt Arbetsf&#;rm&#;ga &#;r en centralt term i den svenska sjukf&#;rs&#;kringen. Men vad &#;r egentligen arbetsf&#;rm&#;ga, samt hur bed&#;ms begreppet inom domstol samt av l&#;kare?
Arbetsf&#;rm&#;ga fastst&#;lls p&#; b&#;de juridisk och medicinsk grund, utifr&#;n att ett f&#;rs&#;krad, trots sjukdom, besitter en f&#;rm&#;ga att f&#;rs&#;rja sig sj&#;lv genom f&#;rv&#;rvsarbete. R&#;ttsligt bör bed&#;mningen grundas p&#; ”rent medicinska faktorer”, utan h&#;nsyn till arbetsmarknad, ekonomiska, sociala eller andra liknande f&#;rh&#;llanden. Ur en medicinskt perspektiv &#;r arbetsf&#;rm&#;ga ett utfall av individens kapacitet samt arbetets krav, utifr&#;n flera olika faktorer. I detta h&#;r flervetenskapliga forskningsprojektet studeras hur arbetsf&#;rm&#;ga definieras inom lagstiftningen, samt hur begreppet f&#;rst&#;s samt till&#;mpas inom f&#;rvaltningsdomstol samt av l&#;kare.
Projektansvarig
Projektöversikt
Projektbeskrivning
Arbetsförmåga existerar ett centralt begrepp inom svensk socialförsäkring, men används också inom många andra sammanhang. belöning från ett företag eller person som tillhandahåller försäkring, arbetsgivare alternativt samhället nära sDefinition
Att kunna arbeta tack vare god fysisk och psykisk hälsa brukar benämnas att en person är arbetsför, arbetsförmögen eller innehar arbetsförmåga. En person som på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, sjukdom eller annan omständighet har nedsatt arbetsförmåga är således endast delvis arbetsförmögen medan en som har helt nedsatt arbetsförmåga inte kan arbeta över huvud taget, och då är arbetsoförmögen.
Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagaren, sjukvården med flera ett ansvar för arbetstagare med helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga. En viktig utgångspunkt ur ett arbetsrättsligt perspektiv är att uppsägning som huvudregel inte kan ske på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Rättspraxis
Enligt fastslagen praxis från Arbetsdomstolen utgör inte enbart det förhållandet att en arbetstagare har varaktig nedsatt arbetsförmåga utgjort saklig grund för uppsägning. Först när det framstått som klart att arbetstagaren inte kunnat utföra något arbete av någon betydelse för arbetsgivaren kunde uppsägning aktualiseras. Hänsyn togs vid bedömningen till arbetsplatsens storlek och i vilken utsträckning arbetstagaren själv medverkat till rehabilitering och a
Bedömning av arbetsoförmåga
Det är så alldagligt för läkaren att bedöma behovet av sjukledighet att hen inte alltid dryftar frågans samband med arbetsoförmågans utveckling desto djupare. Sjukledighet är en del av vården, med specifika indikationer, avigsidor, kontraindikationer, innehåll, riktig dosering och förväntat vårdresultat. God vård omfattar planering av arbetstagarens återgång till arbetet. Särskilt utdragna sjukledigheter har menliga effekter och vid sidan av det kliniska tillfrisknandet borde fortsatt arbete vara en målsättning för vården. Med tanke på vården och rehabiliteringen är det ofta bättre att den anställda är i arbete, om arbetet kan anpassas så att skadliga och alltför belastande arbetsskeden minskas.
I Finland har man vant sig vid att se arbetsoförmåga svartvitt: en arbetstagare är antingen arbetsförmögen eller arbetsoförmögen. Under de senaste åren har verksamhetsmodeller tagits fram för sjukfrånvaron och för att tidigt stöda arbetsförmågan på arbetsplatserna. Modellerna gör det möjligt för en sjukskriven arbetstagare att återvända till arbetet eller att i en lindrigare och anpassad form fortsätta arbetet, när detta inte riskerar eller kanske rent av fr