Upplysningen franska revolutionen

Upplysningen, Franska- samt industriella- revolutionen.

  • Period: Feb 15, to

    Galileo Galilei

    Galileo Galilei var ett italiensk fysiker och astronom som upptäkte flera viktiga saker angående världen, t ex hur luftmotstånd fungerar. Han lärde också ut att Jorden och samtliga andra planeter kretsar runt solen, dock det tvingade kyrkan honom att förneka.
  • konstverk som skall föreställa Galileo Galilei
  • Period: to

    jean Baptiste Colbert

    plats en finansminister under Ludvig XIV samt inflytelserik företrädare för enstaka merkantilistisk politik vars syfte framför allt var för att öka statens förmåga för att helt behärska och granska den ekonomiska utvecklingen.
  • Period: to

    John Locke

    John efternamn var ett engelsk tänkare och politisk tänkare vars idéer äger fått kritisk betydelse både för empirismen i filosofin och liberalismen i politiken.
  • Period: to

    Charles-Louis dem Secondat Montesquieu

    Montesquieu menade för att den lagstiftande, dömande samt verkställande makten måste delas upp sålunda att ingen kan utnyttja makten mot sin personlig fördel. denne ansåg även att parlamentet som styr ett nation ska bestå av numeriskt värde avdelningar.
    hans teorier äger påverkat dem lagar liksom b
  • upplysningen franska revolutionen

    • Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt

    Tidigare i historien och under talet och talet hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå samhällsordningen som ett människoverk. Samhället var uppbyggt av människor och kunde därför förändras av människor.

    Upplysningsidéerna dominerade kulturlivet

    Upplysningen var en tankeströmning som dominerade kulturlivet under talet. Upplysningsfilosoferna menade att människan skulle bruka sitt förnuft istället för att blint böja sig för kyrkans dogmer eller invanda tankesätt.

    Utifrån den utgångspunkten var de också kritiska mot de rådande politiska och sociala förhållandena. Samhället borde styras på ett mera framstegsvänligt sätt med större folkligt inflytande, menade många samhällskritiker och lade fram olika förslag, alltifrån Rousseaus direktdemokrati till Voltaires "upplysta despoti" (se nedan).

    Folket har rätten att göra uppror

    Några av upplysningsfilosoferna tänkte sig att samhället uppkommit som ett resultat av ett slags ursprungligt fördrag, där människorna lämnade ifrån sig makten till en stat

    Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem. Från mitten av talet till slutet av talet var en tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.

    Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel och antikolonialism fick kraft under upplysningen. I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner.

    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Petri, författare och doktor i juridik, om upplysningen. Han är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.

    Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter och teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori och Galileos observationer, utmanade kyrkans världsbild och öppnade dörren för ett mer rationellt och vetenskapligt sätt att förstå världen.

    En rad fra