Alla olika stånden

–

Värnplikt införs på grund av män

Allmän värnplikt införs på grund av män mellan 18 samt 47 tid. De såsom vill för att alla män ska erhålla rösta börjar använda orden: "En man – ett röst – ett gevär". Många tycker att angående staten kräver att varenda män bör göra värnplikt, ska dem också äga rätt för att rösta.

Storstrejk för för att alla bör få rösta

I mitten från maj strejkar över personer för för att få välja. Om man riskerar sitt liv på grund av landet bör man även ha rösträtt, anser dem som kräver allmän rösträtt för män. 

Landsföreningen till kvinnans politiska rösträtt bildas

I början från seklet läggs ett förslag fram inom riksdagen vilket föreslår för att gifta män ska äga två röster – ett för sig själva samt en på grund av sin fru. Riksdagsman Carl Lindhagen svarar med för att kvinnor borde ha enstaka egen röst men detta förslaget röstas ner. Förslaget att gifta män bör ha numeriskt värde röster provocerar och existerar en anledning till för att den organiserade kampen till den kvinnliga rösträtten startar.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, kämpar för enstaka enda sak: rösträtt till kvinnor, samt föreningen existerar endast öppen för kvinnor. Medlemmarna anser att männen inte fullfölja tillräckligt till kvinnors politiska rättighete

Riksdagens historia, Sverige

Copyright © Hans Högman

Ståndsriksdagen

Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer) var från början av talet det officiella namnet på riksdagen som institution i åndsriksdagen bildades under talet och existerade fram till representationsreformen riksdagen var indelad i fyra stånd: •Adel •Präster•Borgare •BönderDessa sammanträdde och röstade var för sig, men sammanhölls av Konungen. Ståndens sammanträden, så kallade riksdagar, varade i början endast under några veckor och det kunde gå många år mellan riksdagarna. År bestämdes att riksdag skulle hållas vart tredje år och riksdagarna blev allt längre. Under Frihetstiden (–) hölls mycket långa riksdagar. Från hölls riksdag enbart vart femte år men höjdes frekvensen åter till vart tredje år.

Ridderskapet och adeln

Det stånd som först organiserades, var adeln genom års riddarhusordning. Den innehöll en skyldighet för varje adelsman att infinna sig vid riksdagarna, en skyldighet som adeln – periodvis lyckats få utbytt mot sändande av representanter, men i överläggningar och beslut på Riddarhuset skulle endast en av var släkt vald huvudman få delta. Sinsemellan skulle släkterna i

 

Före

När kan man tala om ett "riksdagsmöte"? Historikern Herman Schück har ställt upp några villkor:

&#; Församlingen skall företräda hela riket; även de delar som ligger långt bort från den plats där riksdagen hålls skall vara representerade.

&#; Alla samhällsgrupper som kan betraktas som socialt fria - utan "herre och husbonde" över sig - skall vara företrädda. Detta gäller även bönderna - ett för den svenska representationen unikt inslag.

&#; De olika grupperna skall fungera självständigt som "stånd" eller "hus" så att inte vissa deltar i beslut, andra endast instämmer.

&#; Församlingen skall ha en kompetens och en kontinuitet som gör det nödvändigt att sammankalla den någorlunda regelbundet och ta viss hänsyn till dess hållning; mötets uppgifter skall inte endast vara att skapa uppslutning kring en regering eller kung utan också bestå i att besluta om skatter och lagar och - ytterst - att ta ställning till