Normkritisk perspektiv

Guide til normkritisk evaluering: Sådan kan I komme i gang 

En flok børn og pædagoger er taget til stranden og sidder i en rundkreds klar til at spise. Men madroen bliver forstyrret af to drenge. Den ene, vi kalder ham Frederik, er hvid. Den anden, vi kalder ham Serdal, er brun. Anders stikker et græsstrå op i hvert næsebor, og Serdal griner. Pædagogen vælger at skille drengene ad. Serdal får at vide, han skal sætte sig mellem to piger, så børnene kan få madro.

Var det retfærdigt?

Episoden er gengivet i Bogen ’Normkritisk evaluering i dagtilbud – en forskningsbaseret håndbog til praksis’. Den bygger på et forsknings- og udviklingsprojekt, hvor forskerne Marta Padovan-Özdemir og Stine Del Pin Hamilton sammen med pædagoger fra daginstitutioner, der arbejder normkritisk, har set på, hvordan man kan arbejde med en normkritisk evalueringskultur i dagtilbud. 

Ved at analysere pædagogernes egne praksisfortællinger i et normkritisk perspektiv får de øje på uligheder og en skæv fordeling af privilegier blandt børnene.

”Pointen i den normkritiske praksisfortælling er, at den hvide dreng privilegeres. Han møder ikke sanktioner, udover at han mister sit publikum. Den

Normkritiska perspektiv

Normkritiska perspektiv handlar ifall att ständigt reflektera ovan vilka normativa antaganden vilket påverkar vårt professionella agerande och till lärare, särskilt våra didaktiska val. vid detta sätt förstår oss hur oss ska agera för för att skapa mer inkludering samt jämlikhet.

En vykort historik gällande normkritik likt begrepp.

Normkritik existerar ett term som dem senaste femton åren etablerats i land och mot viss sektion i land i norden och Norge. Internationellt finns inte detta begrepp alls. Istället talar man angående exempelvis intersektionalitet, interkulturalitet alternativt icke förtryckande undervisning. Begreppet normkritik äger sitt ursprung i normkritisk pedagogik och kommer alltså från resonemang knutna mot undervisning samt lärande. Begreppet uppstod runt / inom en tvärprofessionell studiecirkel var man intresserade sig på grund av vad man då beskrev som queerpedagogik. Studiecirkelns sysselsättning drog inspiration från den amerikanske forskaren Kevin Kumashiros idéer inom hans lärobok Troubling Education (). Man intresserade sig också från de resonemang som dramapedagogerna Joakim Rindå och Gunilla Edemo utvecklade avseende problemen med toleranspedagogik i metodmaterialet Någonstans går gr

  • normkritisk perspektiv

    • Normkritiska perspektiv

    Abstract

    In this paper, we suggest that psychology as a science, and especially as a clinical practice, can develop new ways of thinking and working with clients by including critical, feminist, and norm-critical approaches. Ethical guidelines highlight that psychologists should respect the client’s rights and dignity. New policies for evidence-based psychological practice also emphasize responsiveness to the sociocultural context, including the client’s gender, gender identity, and sexuality. We initiate a discussion on how psychologists can consider the sociocultural context ethically by introducing norm-critical perspectives to our practice. Psychologists, as well as our clients, are affected by the social and cultural standards of the society in which we live. The goal of norm-critical approaches is to make societal norms and taken for granted psychological understandings explicit, and interrogate the effects these might have on people’s lives. This includes investigating how norms make it (im)possible for people to live in accordance with their values. We suggest that the reflexive process required by psychologists should be extended to includ