Sverige statsskuld 2020
Senast uppdaterad:
Under och efter krisåren i början av talet ökade statsskulden kraftigt och nådde omkring 1 miljarder kronor vid mitten av årtiondet. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i förhållande till BNP, översteg då 70 procent. Under senare år har den dock minskat och uppgick år till 16,9 procent.
Statsskulden påverkas främst av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna behöver staten låna pengar för att täcka underskottet, vilket även innebär räntekostnader. Dessutom påverkas skulden av valutakursförändringar, eftersom den finansieras genom lån i både svensk och utländsk valuta.
Vid slutet av uppgick statsskulden till 16,9 procent av BNP. Genom att sätta skulden i relation till BNP kan man bedöma dess storlek i förhållande till landets ekonomi. Sedan talskrisen har statsfinanserna stärkts avsevärt, och skuldsättningen har således minskat. Som högst låg statsskulden på närmare 70 procent av BNP under tidigt tal. Nedgången beror på de besparingsåtgärder som genomfördes i mitten av talet, tillsammans med en relativt stark ekonomisk tillväxt. Staten har även överfört medel från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier,
Kakor på
Finansräkenskaperna syftar mot att ge information angående finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande samt finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar samt transaktioner inom skulder. inom de reala Sektorräkenskaperna, likt liksom Finansräkenskaperna är ett del från Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan inkomster och kostnader. Finansräkenskaperna samt de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid vid olika källor, vilket ger upphov mot skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med detta mått vid statsskulden såsom oftast redovisas och liksom beräknas i enlighet med konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. inom definitionen från Maastrichtskulden ingår inte varenda finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde samt skulderna på grund av statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden inom Finansräkenskaperna existerar okonsoliderad samt inkluderar varenda finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de stat
Sveriges Statsskuld: En Blick på Nutid och Historik
Med det nya året har Riksbanken släppt färska siffror som visar att Sveriges statsskuld nu uppgår till 1 miljarder kronor, vilket motsvarar 19,64% av landets BNP. Denna siffra kommer efter en period av ekonomiska utmaningar och förändringar, och ger oss en möjlighet att reflektera över hur statsskulden har utvecklats över tid och dess betydelse för vår vardag.
En Titt i Backspegeln
Historiskt sett har Sveriges statsskuld varierat kraftigt. Under talet nådde den sin topp med en skuld på över 1 miljarder kronor, motsvarande 68,83% av BNP år Sedan dess har vi sett en nedgång, med vissa upp- och nedgångar beroende på ekonomiska förhållanden. År , mitt under pandemin, var statsskulden 20,94% av BNP. Dagens siffra på 19,64% visar en fortsatt stabilitet i jämförelse med tidigare decennier.
Vad Betyder Statsskulden för Dig?
Statsskulden kan låta som en abstrakt siffra, men den har konkreta effekter på vår ekonomi och vardag. En låg statsskuld kan innebära lägre räntekostnader för staten, vilket frigör resurser för andra offentliga utgifter som sjukvård, utbildning och infrastruktur. Det kan också bidra till en stabil ekonomisk mil