Dömd skyddsobjekt

Skyddsobjekt

Allmänt om skyddsobjekt

Ett skyddsobjekt existerar vanligtvis utmärkt med gula skyltar. Skyltarna sitter vid skyddsobjektet alternativt på avgränsningar i området runt skyddsobjektet, exempelvis vid ett staket eller ett grind. vid skylten framgår det vem som beslutat om skyddsobjektet, utifrån vilket lagrum samt vilka förbud som gäller.

Tillträde

Det är endast den såsom är behörig som besitter tillträde mot skyddsobjektet.

Den såsom vill äga tillträde mot ett skyddsobjekt eller vilket uppehåller sig vid en skyddsobjekt existerar skyldig för att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet:

  1. uppge namn, ålder samt bostadsadress
  2. gå tillsammans med på kroppsvisitation som ej avser analys av skrivelse eller ytterligare enskild handling
  3. acceptera undersökning från fordon, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig och luftfartyg som äger medförts mot platsen.

Bevakning

När en skyddsobjekt bör bevakas får polis, armé personal alternativt annan särskilt utsedd anställda anlitas. ett anlitad individ som ej är polis benämns likt skyddsvakt. Skyddsvakt utses genom ett särskilt förordnande från Länsstyrelsen.

Den vilket bevakar en skyddsobjekt får besluta ifall kroppsvisitation samt undersökning från fordon, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig och luftfartyg, om detta behövs på grund av att bevakningsuppgift

  • dömd skyddsobjekt

    • Skyddslag ()

    9 §   För bevakning av ett skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas. 

    Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt. 

    I lagen () om operativt militärt stöd finns bestämmelser om att finsk och amerikansk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal benämns inte skyddsvakt. Lag ().

    10 §   Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet
       1. uppge namn, födelsetid och hemvist,
       2. underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt
       3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen.

    11 §   Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisitation och undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg, om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras, eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag enligt denna lag.

    Skyddsobjekt

    Skyddsobjekt är den svenska benämningen på vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt som enligt skyddslagen () har beviljats förstärkt skydd mot:[1]

    1. sabotage,
    2. terroristbrott enligt 2&#;§&#;terroristlagen&#;(),
    3. spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller
    4. grovt rån.

    Den nuvarande lagen trädde i kraft den 1 juli och ersatte den äldre lagen () om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Skyddslagen innehåller också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet.[2]

    Två betydelsefulla typer av skyddsobjekt är försvarsanläggningar och flygplatser.

    Beslut om skyddsobjekt

    [redigera | redigera wikitext]

    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta i frågor om skyddsobjekt. [3]

    Försvarsmakten får besluta i frågor om skyddsobjekt som gäller:

    1. sådana byggnader, andra anläggningar och områden som disponeras huvudsakligen av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt,
    2. militära fartyg och luftfartyg,
    3. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt tillfälligt