Växt äggstock

Denna artikel avhandlar olika organismers äggceller. till andra betydelser, se oval form (olika betydelser)

Äggcell eller ovum är ett haploid honlig reproducerande fängelse, en sålunda kallad könscell, som förekommer hos oogama organismer, vilket omfattar både djur, växter, svampar, alger och protister. Äggcellen existerar typiskt orörlig och många större än den mobila spermiecellen.^[1] då en äggcell och enstaka spermiecell sammanfogas, bildas enstaka diploid fängelse som kallas zygot, liksom snabbt växer till sig och blir till enstaka ny individ.

Protister, växter och svampar

Alla landväxter (embryofyter) liksom de maximalt närbesläktade grönalgerna har oogami vilket innebär att ett liten, telefon spermie, befruktar en massiv äggcell.^[2] Hos de maximalt avancerade grönalgerna (till modell kransalgerna), liksom hos samtliga embryofyter stannar äggcellen hos hongametofyten. Äggcellen är hos dessa grupper omsluten inom en därför kallad oogon (ägg-gömmen) hos kransalgerna^[3][2], beskyddade av arkegon hos mossor, lummerväxter, växtfamilj med arter som liknar ormbunkar samt hos nästan samtliga gymnospermer. Hos angiospermerna (blomväxterna) återfinns äggcellen inuti makrosporangiumet inuti (hon)blommornas fr

Äggstock

Äggstock, ovarium, ooteka, är ett inre könsorgan hos hondjur där äggceller utvecklas från äggreserven. Äggstockarna fungerar både som behållare för äggreserven och som kvinnans endokrina körtlar för könshormoner.

Äggstockarnas storlek förändras med åldern och är större hos längre kvinnor än kortare. De minskar i storlek från omkring 30 års ålder. Hos kvinnor innan klimakteriet är volymen hos äggstockarna i genomsnitt 5–6 cm³ och efter menopaus omkring 2 cm³.^[1][2]

Hos kvinnor

[redigera | redigera wikitext]

Under fosterstadiet bildas ungefär 7 miljoner oocyter. De flesta av dem hålls tillbaka genom atresi. De två äggstockarna tillsammans har därefter kvar ungefär omogna ägganlag, men under livet kommer endast ca av dem leda till ägglossning.

Under menscykeln mognar ett tiotal äggceller fram. Under utmognandet utvecklar dessa äggceller dels ett glykoproteinlager kallat zona pellucida runtom cellen, dels flera lager av olika celler som omger själva äggcellen. Dessa lager kallas stratum granulosum samt theca interna och theca externa. När äggcellen har båda dessa lager kallas de för graafska folliklar.

Normalt frigörs bara en äggcell från de

Med så många växter i världen av olika storlekar, former och med olika strukturer, fråga dig själv:hur växter växer? Det är naturligt att förstå de processer som utförs av dessa levande varelser som är så viktiga för naturen. Detta inlägg kommer att förklara hur de gör det.

Hur växer växter?

Liksom alla varelser som tillhör något av de levande varelsernas riken, uppstår dess struktur som en produkt av vissa processer som utförs vid en viss tidpunkt, med hjälp av vissa faktorer och under vissa specifika förhållanden kräver fröna vissa specifika förhållanden till att följande tillväxtprocesser kan ske och den första roten av växten kan ses, som senare kommer att bildas som sådan (med stjälk, blad, blommor och frukter).

Detta svarar på livscykeln som var och en av dessa varelser har, såväl som andra arters processer, till exempel hur hajar föds, valar, lejon, människor, svampar, bakterier, etc. Varje levande varelse växer tack vare en serie stadier där motsvarande biologiska processer genomförs, hur en växt växer är något som bestäms av två huvudstadier och ett speciellt sätt att växa jämfört med andra varelsers.

Den första motsvarar groningen av ett frö så att en plan