Blåsippa latin

Blåsippa

Blåsippa, Hepatica nobilis, är en ört som växer i skogsmark i tempererade områden av norra halvklotet. Carl von Linné gav blomman namnet Anemone hepatica men eftersom blåsippssläktet, Hepatica, ett tag betraktats som ett oberoende släkte fick växten ett nytt latinskt namn.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Blåsippan blommar april–maj, före de flesta andra vårblommor, ibland redan under snösmältningen. Blomman är rödblå, skär eller vit[1] och har kronblad.[2]

Den underjordiska, något snett ställda pelarstammen bär i sin spets vid eller strax ovanför jordytan en stor, övervintrande knopp, som i sin nedre del består av breda, tunt hinnaktiga, gråvita eller rödlätta fjäll (lågblad), och högre upp några späda anlag till vanliga örtblad. I bladvinklarna av såväl lågbladen som örtbladen sitter blomknoppar. I blomknopparna ligger alla blomdelarna färdiga redan på hösten och blomman kan slå ut genom att bara sträcka ut dem och ge dem den slutliga färgen. Bladanlagen utvecklas långsammare. Tidigt på våren finns vanligen också fjolårets blad ännu kvar, men de dör under försommaren, när de nya bladen blivit fullvuxna.

Rötterna kan fortleva i flera hundr



var jag på ett kurs inom Stockholm vid våren. Jag bodde hos min systra och hennes familj vid Resarö ej långt ifrån Vaxholm. då vi gick en vandring i trädbevuxet område var läka marken azurblå av blåsippor. Det plats mycket vackert. Jag besitter bara sett sådana stora bestånd vid bild. Tidigare har jag sett fina blåa ocean av Scilla (Rysk blåstjärna) i götet och inom Halland.


Det växte blåsippor även hos min syster samt jag fick gräva upp några plantor. De syntes därefter knappt att jag tagit från beståndet. Jag lade dem i ett gammal glassburk och hällde på lite vatten sålunda de ej skulle uttorkning ut. Dessa tog jag med nästa dag vid den sista kursdagen inne i huvudstaden. De klarade senare utan problem läka tågresan bostad till Göteborg.

Hemma fick dem ligga skuggigt på balkongen innan oss fortsatte färden till sommarstugan i Sydhalland. Plantorna planterade jag vid några ställen i trädgården och vattnade. De besitter nu legat i marken hela vintern och för tillfället har dem visat sig. Den inledande som jag fann besitter tre utslagna blommor.



Tänk vid att ifall man plockar blommor bör man bara ta sålunda få för att inte beståndet förstörs. då man äger tagit plantor ska man inte titta att man varit var. Samlar man till modell vitmossa inom skogen, bör man

Blåsippa

Blåsippa, eller Hepatica nobilis, är en flerårig ört som tillhör familjen ranunkelväxter (Ranunculaceae) och är en välkänd vårblomma i Sverige.

Blåsippan trivs bäst på kalkrik och väldränerad skogsmark. Den föredrar glesa skogar där ljuset filtreras genom trädkronorna.  Den kan också hittas på öppen skogsmark och i hagmarker, buskage. Den blommar tidigt på våren, från februari till maj, beroende på lokala klimatförhållanden.

Blommorna är vanligvis blå men vita och rosa båsippor förekommer också. Blomman är två till tre centimeter bred med sex till tio kronblad. De har en tydlig, stjärnformat utseende. Bladen är vintergröna, njurformade till rundade, och är djupt treflikiga. De är mörkgröna på ovansidan och något rödbruna på undersidan. Bladen sitter på långa, håriga skaft.

Växten har en kraftig jordstam (rhizom) som gör att den kan sprida sig vegetativt.

Blåsippan finns i stora delar av Europa, från södra Skandinavien till Medelhavsområdet och österut till Ryssland. I Sverige är den vanlig i södra och mellersta delarna av landet, men mer sällsynt i norr.

Traditionellt har blåsippan använts inom folkmedicin för att behandla olika åkommor som leversjukdomar oc

  • blåsippa latin