Vad kallas studien av växter och träd
Botanik
Botanik (från grekiska βοτάνη, botanē, "bete", "örter", "gräs")[1] är vetenskapen om växter,[2][3] deras struktur, egenskaper och biokemi.[4] Ämnet är en gren av biologin.[4][5] Botaniken omfattar studier av landväxter, inklusive cirka arter av kärlväxter varav är blomväxter, samt 20 bryofyter.[6] Historiskt har även svampar och alger ingått i botanikens område.
Botanikens ursprung går tillbaka till förhistorisk tid,[4] då människor lärde sig att identifiera och odla växter med ätliga, giftiga eller medicinska egenskaper. Under medeltiden anlades klosterträdgårdar med medicinalväxter, vilket ledde till etableringen av de första universitetsanknutna botaniska trädgårdarna på talet, som den i Padua.[7][8] Dessa trädgårdar bidrog till utvecklingen av växttaxonomin, som kulminerade i Carl von Linnésbinomiala nomenklatur år [4]
Modern botanik är ett tvärvetenskapligt fält som inkluderar studier av växtens struktur, tillväxt, reproduktion, biokemi, ekologi,[4]evolution[4] och systematik.[4] I vår tid ligger ett särskilt fokus ligger på molekylär genetik och epigenetik. Botanisk forskning har praktiska tillämpningar inom jordbruk, skogsbruk,
Dendrologi
Dendrologi (av grekiskadendronδένδρον = "träd" och logosλόγος = "lära"/"ord") är den vetenskap likt studerar dem vedartade växterna, träd samt buskar.
Dendrologi är vetenskapen som för att studerar växt och andra vedartade växter, inklusive buskar och lianer. Detta forskningsområde täcker allt från trädsystematik och identifiering till dessa växters ekologiska roller samt utbredning. Dendrologi är enstaka del från botaniken. detta finns ingen skarp gräns mellan växttaxonomi och dendrologi.
Dendrologi existerar viktigt ej bara på grund av vetenskaplig insikt utan även för praktiska tillämpningar likt skogsförvaltning, landskapsarkitektur, bevarande från biodiversitet samt utveckling från strategier till att motarbeta effekterna från klimatförändringar. Den bidrar mot vår förståelsen av hur träd växer, reproducerar sig och överlever under olika miljömässiga förhållanden, och existerar central på grund av att upprätthålla livskraftiga skogar och andra ekosystem.
Nyckelaspekter
[redigera | redigera wikitext]Artbestämning: för att lära sig identifiera olika trädarter genom att analysera deras ark, bark, grenar, frukter samt övergripande form eller gestalt.
Ekologi: medvetande för trädens roll inom ekosystemen, hur d
Bild: sarangib / Pixabay License
Alla växter har fotosyntes. De kan omvandla solens energi till näring åt sig själva.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Detta kallas för fotosyntes och sker med hjälp av ett ämne som kallas klorofyll. Klorofyll ger växterna dess gröna färg. Av det socker som bildas i fotosyntesen kan växten sedan bilda andra ämnen som den behöver för att leva och växa.
På talet delade Carl von Linné in alla växter i två stora grupper. Denna indelning används fortfarande även om den är föråldrad.
1) Sporväxter (kryptogamer) som förökar sig med sporer. Hit hör alger, mossor och ormbunksväxter.
2) Fröväxter (fanerogamer) som förökar sig med frön. Hit hör bland annat barrträd, lövträd och växter som blommar.
Alger (sporväxt)
Bild: Aqua Mechanical / (CC BY )
Alger är troligtvis de första organismerna på jorden med fotosyntes. Idag finns det väldigt många olika arter av alger. Från encelliga organismer till andra som är flera meter höga. Därför går det inte att säga att alger tillhör en speciell grupp utan de ingår i flera olika. De saknar rötter, blad och blommor som växter brukar ha. Alger står för ungefär hälften av syreproduktionen