Köttproduktionen ökar

Resurseffektivitet i svensk köttproduktion

Under många decennier har vi i vår del av världen levt som om resurserna är oändliga. Vi har tagit för givet att vi ska kunna äta jordgubbar i januari och när vi tröttnar på kläder eller möbler går det alltid att köpa nya. I takt med insikten om jordens begränsade resurser, och framför allt med de stigande priserna, sker nu en förändring. Vi vet att resurseffektivitet är viktigt och att vi måste producera maten på ett resurseffektivt sätt. Men hur arbetar man inom lantbruket och köttproduktionen för att hitta effektiva sätt att producera så bra mat som möjligt?

Vad är resurseffektivitet och varför är det viktigt?

Resurseffektivitet handlar om att med så få insatser, och med så låg miljöpåverkan som möjligt, få ut så mycket som möjligt av våra resurser. Det handlar också om att minimera avfall och energiförbrukning, samt att minska vår miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som vi förmår att producera på ett effektivt sätt. I en värld med växande befolkning, förändrat klimat och begränsade resurser är det viktigt att vi respekterar och använder resurser på ett smart sätt.

Inom jordbruks- och livsmedelssektorn innebär resurseffektivitet

Kött, klimat och miljö – dina val påverkar!

Klimat, energi och transporter

Den stora delen av matens klimatpåverkan kommer från köttet. Genom att äta betydligt mindre kött och välja mycket ekologiskt minskar matens klimatpåverkan och ökar naturens möjlighet att klara av klimatförändringarna. 

Publicerad 9 mar, • Uppdaterad 22 nov, • 3 min att läsa

Stå upp för naturen

Vi behöver dig som vill ge naturen en röst och som vill se en miljöpolitik som tar naturkrisen på allvar. Tillsammans gör vi skillnad!

Bli medlem

Idag äter vi svenskar alldeles för mycket kött. Det är varken hälsosamt eller miljömässigt hållbart. Vi måste äta mer vegetarisk och vegansk mat för att bidra till en bättre miljö, bland annat eftersom köttproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Köttets klimataspekter handlar om mer än utsläppet av växthusgaser. Att föda upp djur kräver mer resurser, till exempel mer mark, än att odla spannmål, baljväxter, grönsaker eller frukt. Men det är inte djuren i sig som är problemet, utan hur många, på vilket sätt och var de föds upp. 

En stor del av den spannmål som odlas, både svensk och importerad, bl

  • köttproduktionen ökar
  • Köttets vattenförbrukning existerar ett bekymmer globalt

    Det denna plats är enstaka debattartikel. Skribenten svarar egen för sina åsikter samt slutsatser.

    I tredjeplats delen från programserien ”Köttets Lustar” belyste jag kopplingen mellan köttkonsumtion och vattenresursfrågor. Den siffra som nämndes i inslaget, att cirka 15 liter vatten äger gått åt till en kilo nötkött, resulterade inom en hel del intressanta synpunkter samt kommentarer ifrån olika håll. Framför allt undrade flera om detta verkligen existerar korrekt för att tala angående att vätska förbrukas. existerar det ej en sektion av detta naturliga kretsloppet?

    Djurhållning har enstaka stor innebörd för den globala matproduktionen och bete är viktigt för den biologiska mångfalden. Årets Pandabok från Världsnaturfonden "Ett vildare liv" lyfter de naturliga betesdjurens innebörd för hur naturen inom Europa besitter utvecklats historiskt och problemet med för att vi faktiskt har på grund av lite bete idag.

    Den globala köttproduktionen ökar och existerar allt mer resursintensiv. Stora mängder mark, vatten samt energi tas i krav, inte minimalt för för att producera foder. Samtidigt besitter vi ett växande vattenkris på flera håll, var konkurrensen angående begränsade tillgångar ökar. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är enstaka förnybar tillgång, men