Låser ofta debatten

Debatt

Ordet debatt kommer från franskans de- 'av, från' och battre 'kämpa', och betyder slå sönder (motståndarens argument).

En debatt kan vara i ett politiskt sammanhang där man som individ diskuterar om olika åsikter på frågor genom ett mer informellt sätt, eller där två eller fler debattörer (politiker) för debatt om samhällsfrågor, oftast förekommer dessa debatter på tv, radio, tidning eller annan media. Dessa förekommer främst i stater med demokrati och yttrandefrihet. [1][2]

Under talet och talet utvecklades debatten genom radio, under talet och talet genom TV. Under talet blev det allt vanligare att ha med icke-berömda personer i debattprogrammen. Mot slutet av talet och talets första decennium blev Internet ett vanligare debattforum.

Tre ofta sammanblandade ord: debatt, diskussion och dialog. I en debatt har varje part en agenda som drivkraft. I en diskussion eller dialog kan det i stället vara sökandet efter kunskap eller konsensus som är målet.[källa&#;behövs]

Kulturdebatt

[redigera | redigera wikitext]

En kulturdebatt är en offentlig debatt som förs mellan intellektuella i medierna, företrädesvis på tidningarnas kultur- och debatt

  • låser ofta debatten

    • Diskurs

    Diskurs (latin: discursus, "springande till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt".[1] Med begreppet diskurs avses oftast de skrivna och talade kommunikationerna kring ett särskilt ämne.[2] Termen används bland annat inom lingvistiken där diskurser uppfattas som språkliga enheter uppbyggda av flera meningar, såsom konversationer, argument, tal eller skrifter. Inom samhällsvetenskapen – särskilt inom sociologin – används begreppet diskurs för att beskriva användandet av språk i ett socialt sammanhang.

    En viktig förgrundsgestalt inom den samhällsvetenskapliga diskursanalysen är Michel Foucault som betraktade diskurser som "kunskaper" med oliker underförstådda antaganden.[3] Enligt Foucault är kunskap och makt nära sammanbundna och kan betraktas som olika aspekter av samma fenomen.[4] Andra inflytelserika inriktningar inom diskursanalysen är kritisk diskursanalys[5][6] och diskurspsykologi.[7] Andra centralfigurer inom diskursanalysen är Malcolm Coulthard, Norman Fairclough, Leo Spitzer, Ernesto Laclau och Chantal Mouffe.

    Diskursanalys är en kvalitativ analysmetod som används för att

    Én sætning äger i næsten 40 kalenderår lagt nedsänkt på vigtig debat

    Det er på tide, at der bliver gjort op tillsammans statsautoriseret smagsdommeri på energiområdet.

    Morten NystrupLederskribent

    Dette er en leder: Jyllands-Posten er en frikostig avis, hvilket kommer til udtryk vid lederplads — mens journalistikken lever sit eget, frie og uafhængige liv. oss skelner klart mellem journalistik og meningsstof. Læs mere om Jyllands-Postens lederskribenter her.

    Den marts blev der lukket effektivt ned for debatten om atomkraft i Danmark.

    »Folketinget pålægger regeringen at tilrettelægge den offentlige energiplanlægning ud fra den forudsætning, at atomkraft ikke vil blive anvendt,« hed det inom en forstummende folketingsbeslutning underskrevet af SF’eren Lilly Gyldenkilde og tidligere S-minister Jytte Andersen.

    Siden besitter debatten været sporadisk og overfladisk. Både som diskussions- og forskningsemne har spørgsmålet om atomkraft været let at affærdige. Så nemt går detta ikke længere.

    Det første udbud af enstaka ellers storstilet udbygning af havvindmølleparker inom Nordsøen blev i sidste uge enstaka ren og skær fiasko. Ingen selskaber ville lege med staten om projektet. Planen angående en energiø i Nordsøen er udskudt i t